Om Håkan

Mitt foto
Bloggar numera på min egen hemsida, www.hakanlindgren.com. Välkommen :-)

torsdag 20 november 2014

Uppföljare påbörjad :-)

I dag är det exakt en månad sedan Hoi Förlag meddelade att de ville ge ut min bok. Det känns både som i går och som för väldigt länge sedan. 
Sedan dess har jag arbetat ännu mer med manuset, för att förbättra det enligt de förslag som lektören, the one and only Leffe Delo, hade. Och det känns faktiskt ännu bättre nu, tajtare för att använda ett av Leffes uttryck. I går kunde jag skicka in det förlaget på nytt, ännu en underbar känsla.

Tillbaka fick jag en liten tidsplan, så jag har någonting att hålla upp arbetet på tills det är dags för utgivning. Dessutom fick jag en fantastisk nyhet - det blir Caroline L Jensen (också the one and only) som ska redigera min bok :-) Hurra! Vi har fram till förste mars på oss, sedan ska en slutgiltiga versionen vara inlämnad. Sedan korrektur och sättning, den sjätte april går boken till tryck och den tjugofemte maj kommer den ut. Det verkar som att jag kan ge mig själv ett signerat exemplar på min födelsedag den trettioförste ;-)

Så, i dag har jag börjat med synopsis för uppföljaren. Egentligen hade jag en annan bok på gång som nummer två, redan påbörjad, men den är fristående och kan komma ut när som helst. Den berömda uppföljaren hoppas jag förstås också kommer att vara intressant i sig, men den berör också en mycket aktuell debatt, i Sverige och ännu mer i Frankrike där jag hoppas att den kommer att ges ut vad det lider, som extra krydda. Alltså, liten omprioritering som känns hur spännande som helst.

Mycket på gång, med andra ord. 2015 lovar mycket roligt :-)


onsdag 12 november 2014

Hälsning från Skrivarbubblan - gästbloggande från Åsa Ringdahl

Som utlovat kommer här en premiär, nämligen Åsa Ringdahls första gästblogg, och hon har valt att lägga den hos mig :-) Välkommen Åsa!



Hälsning från Skrivarbubblan

Att bli författare har alltid varit en dröm för mig. Och om jag inte lyckas som författare, så vill jag i alla fall skriva. Att skriva är viktigt för mig. Framförallt det skönlitterära skrivandet. Att få berätta en historia. Att få forma den till något som blir begripligt. Något som berör och skapar känslor hos den som läser. Alla möjliga typer av känslor, oavsett om det är glädje, sorg, ilska eller något annat. Jag skriver också för att jag mår bra av att skriva. Så även om jag inte lyckas bli författare och nå ut med mina texter så kommer jag alltid ändå att skriva.

Från och med i höst är jag ett steg närmare min författardröm. Jag jobbar nämligen heltid som författare. Det betyder inte på något vis att jag helt plötsligt säljer enorma mängder böcker och kan försörja mig som författare. Det betyder bara att det är det enda jobbet jag har.

Den stora fördelen med att det är mitt enda jobb är att jag kan tillbringa hela dagarna inne i skrivarbubblan. Min alldeles egna och alldeles underbara värld där jag och alla mina idéer med tillhörande karaktärer, miljöer, händelser, konflikter och allt annat som hör en bra berättelse till gör vårt bästa för att komma överens. För det mesta är det inga problem, men ibland är vi lite oense. Som på vilken arbetsplats som helst.

En förvånansvärt stor del av tiden när man skriver går åt till icke-skrivande. Alltså då när man tänker på hur man ska skriva. Hur man ska lösa problem som uppkommer i storyn, hur miljön ska beskrivas, hur en dialog ska föras, hur man på bästa sätt kan presentera karaktärerna och alla andra saker som hör en bok till. En del faller på plats under själva skrivandet, men mycket faller på plats vid helt andra tillfällen. Gärna precis när man ska somna på kvällen, eller när man är ute och promenerar, springer eller åker skidor. Jag har lärt mig ”the hard way” att alltid ha med mig antingen papper och penna, eller möjlighet att spela in ett röstmemo.

Hittills har det varit ganska lugnt här i bubblan. Jag skriver på min romantiska ungdomsroman. Jag filar på den nya barnboksserien. Jag funderar på i vilken ordning jag ska skriva alla mina idéer. Allt i min egen takt och med nästan ingen kontakt alls med den stora världen utanför bubblan. Att författaryrket är ett ensamt jobb är ingen skröna, men jag trivs ändå mycket bra på mitt nya jobb.

Hittills har det alltså varit lugnt här inne i bubblan, men nu har det börjat röra på sig. Råmanuset till ungdomsromanen är klart och redigering pågår. Den redan färdiga barnboken har varit ute hos testläsare och är nu skickad till Förlaget. Jag har blivit intervjuad av Radio Jämtland om hur det är att skriva för barn. Jag har också skickat en novell till ett förlag och väntar på besked om den blivit antagen. Plus att jag har startat företag.

Det kanske inte verkar som om det är full fart precis, men från att det bara har varit jag och mina texter, till att ha tagit steget att skicka till förlag och vara med i radio känns det onekligen som om det börjar hända saker.

Och det är så inspirerande. Allt går lättare. Jag har blivit mer fokuserad och ser numer på mitt författarskap som ett ”riktigt” arbete, inte bara något jag gör för att jag älskar att skriva. Det tvingar mig att tänka mer professionellt. Att ha en plan för framtiden. Att sätta upp mål för mitt skrivande. När ska redigeringen vara klar? När ska testläsarna få läsa? När ska jag skicka till förlag? Hur ska jag marknadsföra mig? Det är många frågor som behöver svar. Men bara att få vara här inne i skrivarbubblan gör mig lycklig J

Tack Håkan för att jag fick vara gäst på din blogg!

/Åsa


Åsa Ringdahl är aspirerande författare och skriver främst för ungdomar och unga vuxna, men även texter till illustrerade barnböcker och en och annan novell. Hon är publicerad i novellantologin Vildsint Gryning, utgiven på Hoi Förlag, med novellen I got nothing but love for you. Läs början på den här.

Följ Åsas väg mot utgivning på hennes Facebooksida.

tisdag 11 november 2014

Åsa Ringdahl gästbloggar på torsdag!

På torsdag får jag finbesök. En av våra mest spännande författardoldisar hälsar på hos mig och berättar om sina drömmar, om sina planer och om det viktiga steg hon just tagit. Titta in då, jag lovar att det är värt besöket :-)