Lite Håkan Lindgren på rean ...

... eller närmare bestämt mina första noveller, "Lunatique" och "Soldier" som båda är lite av mina egna favoriter :-)

Mina noveller på bokus.com

Mina noveller på adlibris.com

Mina noveller på bokon.se

Passa på!

Och nu är zebran färdigrakad ...

Då var det gjort! De sista redigeringarna är klara, manuset är inskickat till Hoi för korr-läsning. Nu är det bara att vänta ...

Bara att vänta? Skulle inte tro det! Nu gäller det att tänka marknadsföring, förvandla sig till en riktig idéspruta, vem kan man kontakta, när, hur? Förlaget gör förstås ett jättejobb, men en författare av i dag måste själv vara aktiv.

Nästa bok är som jag redan sagt också påbörjad. Satte mig i går och kom igång, så att den är på banan. Underbart kul att skriva nytt, så annorlunda mot att gå igenom en text som man redan läst minst tjugo gånger.

Love it :-)

Nu svär jag inte längre åt min redaktör ...

… och det gjorde jag ärligt talat aldrig. Caroline L Jensen har bara det där ögat som ser allt som behöver justeras, det är nästan magiskt. Förra gången gav hon mig en rejäl omgång, och jag var faktiskt lite nervös (absolut deadline för att skicka in slutgiltigt manus: 1 mars – det är nu på söndag för den som inte har koll på datumen!).

I dag fick jag tillbaka det igen: ” Hej Håkan, här kommer manuset i retur igen. Jäkligt bra jobbat! Nu är det bara lite småpill kvar, sedan kan du skicka till förlaget och säga att det är redo för korr. :)”

Nu vet jag vad jag ska göra i morgon bitti, men det känns så j-la bra. Det kommer att hålla J


Tack, Caroline, du är väl värd resan till Egypten ;-)

"Och ja, man får svära och muttra åt sin redaktör under tiden ..."

... säger Caroline L Jensen när hon skickar mig den seneste versionen av "Att raka en zebra". Well Caroline, consider it done, och det kommer nog att fortsätta ett par dagar ;-)

Jag läser hennes mejl en första gång och får med mig ungefär: "Varför tar du inte helt enkelt och skriver om hela boken, så kör vi en runda till sedan?" Lite glatt och käckt, sådär. Till saken hör alltså att den slutgiltiga versionen skall vara inne hos förlaget om två veckor!

Jag läser mejlet en gång till och försöker fokusera på ord som bitvis och lägga mycket mindre vikt vid torr och omständlig och tänka att det här går nog ganska fort ändå. Det går sådär ...

Sedan öppnar jag manuset och tänker att Va fan, det är väl bara att sätta igång. Där är jag nu. Nästan. I min skrivande ensamhet får bloggen och Facebook ta emot min första lilla frustration, så får vi se hur jag klarar de närmaste fjorton dagarna.

Nu kör vi!

P.S. Caroline, du är bäst, jag vet, och om ett par veckor kommer jag att tacka dig. Hoppas att du kan vänta ;-)

P.P.S. Ni vet väl att Caroline är Sveriges skräckdrottning? Men det har ingenting med min bok att göra ...

Trilogi, ett måste?

Om två veckor skall det slutgiltiga manuset för "Att raka en zebra" vara inne. Just nu håller min fantastiska redaktör, Caroline L Jensen, på att granska det och jag kommer säkerligen att få tillbaka ett manus med en hel del saker att korrigera och förbättra. Det är andra omgången, den första tog en månad att gå igenom, så med tanke på den tid vi har kvar till deadline, så hoppas jag att jag redan åtgärdat det mesta ...

Just nu slits jag mellan det, och viljan att skriva vidare på fortsättningen. Synopsis är klart och jag har skrivit första kapitlet, så långt känns de riktigt, riktigt bra. Hur nöjd jag än är med "Att raka en zebra", så kan "tvåan" bli ännu bättre.

Om det är en trilogi? Vem vet? Jag får en känsla att allting måste vara en del av en trilogi just nu. Blir det bättre då? Är tre delar det som är bäst, mest lagom? Kan man inte skriva två eller fyra delar?
I mitt fall har del ett har ett riktigt slut, i skrivande stund har också del två ett sådant. Dessutom har jag hittat en titel som blir så perfekt, som fortsättning på¨Att raka en zebra" :-) Och visst finns det frö som skulle kunna skapa en del till, om intresset verkar finnas ... Kanske jag inrättar mig i fållan, trots allt?

Samtidigt har jag kommit en bra bit på annan roman, som inte har någonting med de två första att göra, mer än att än viss polis dyker upp som bifigur. Den skall också bli riktigt roligt att skriva färdigt.

Och så ungdomsromanen som jag tror kommer att bli så spännande, både att skriva och förhoppningsvis att läsa.

I går kväll satt vi dessutom och tittade på franska motsvarigheten till Grammy Award. En låttitel var så fantastisk att jag lätt kan föreställa mig en hel bok. Det är inte idéer som saknas, bara tiden att förverkliga dem, men det kommer, en sak i taget, om inte allt måste bli trilogier, vill säga ...